Vallningar, frossa och nattsvettningar: därför ändras kroppstemperaturen i klimakteriet

Vallningar är det besvär de flesta förknippar med klimakteriet, och upp till 80 procent av alla kvinnor känner igen dem.¹ Men kroppstemperaturen kan svänga åt båda hållen, och för många handlar den här tiden lika mycket om plötslig frossa, fuktiga lakan och nätter som bryts upp. Här går vi igenom vad som händer i kroppen, hur länge det brukar hålla i sig och vad som hjälper.

Varför får man vallningar i klimakteriet?

Kroppstemperaturen styrs från hypotalamus, ett litet område i hjärnan som fungerar som kroppens termostat. Normalt håller den temperaturen inom ett smalt men behagligt spann. Först när du blir för varm börjar du svettas, och först när du blir för kall börjar du huttra.²

Östrogenet hjälper till att hålla en särskild grupp nervceller i hypotalamus i schack. Cellerna styr både fortplantningshormonerna och temperaturregleringen, och en av signalerna som driver dem är signalämnet neurokinin B. När östrogenet sjunker i klimakteriet släpper bromsen. Cellerna blir överaktiva och skickar falska signaler till termostaten om att kroppen är överhettad.³ Att neurokinin B ligger bakom har bekräftats i studier där kvinnor som ännu inte kommit in i klimakteriet fick ämnet i blodet, och då fick helt typiska vallningar.⁴

Samtidigt krymper det behagliga spannet. Då räcker det med en mycket liten förändring i kroppstemperaturen, eller bara signalen om en, för att kroppen ska slå på kylningen för fullt. Blodkärlen i huden vidgas och svettkörtlarna sätter igång för att göra sig av med en värme som egentligen inte finns där.²

Hur känns en vallning?

En värmevallning börjar ofta som en plötslig, intensiv värme i ansiktet, halsen och övre delen av bröstet, som sedan sprider sig i kroppen. Huden rodnar och många svettas kraftigt. Själva vallningen varar oftast mellan en och fem minuter, men efterdyningarna kan sitta i längre, som hjärtklappning, oro eller irritation.¹

Hur ofta vallningarna kommer skiljer sig mycket från kvinna till kvinna. Vissa får en då och då och tycker att det går att leva med, andra får flera i timmen. De brukar tillta under den sena delen av förklimakteriet och är som mest intensiva ungefär ett år efter sista mensen, för att sedan klinga av under flera år.⁵

Varför fryser man i klimakteriet?

Frossa i klimakteriet, ibland kallat köldvallningar, får betydligt mindre uppmärksamhet än värmevallningarna men är vanligt. Den kommer som en plötslig kyla som känns ända in i benen, ofta med skakningar och gåshud, oavsett hur varmt det är i rummet.⁶

Oftast kommer frossan direkt efter en värmevallning. När kroppen har svettats och kylts ner sjunker temperaturen en aning, och eftersom det behagliga spannet nu är så smalt tolkar termostaten den vanliga avsvalningen som att kroppen håller på att bli för kall. Blodkärlen drar ihop sig och musklerna börjar skaka för att skapa värme.⁶ Frossan kan också komma av sig själv, till exempel vid stress, ett plötsligt adrenalinpåslag eller när östrogennivåerna svänger kraftigt från dag till dag i förklimakteriet.⁶

Eftersom frossa och köldkänsla även kan ha andra orsaker är det klokt att kontrollera sköldkörteln och järnvärdena (ferritin) och utesluta en infektion om besvären är nya eller ovanligt kraftiga.⁷ För att frossan ska bli lättare att hantera kan det hjälpa att äta regelbundet så att blodsockret håller sig jämnt, dra ner på kaffe och alkohol och välja kläder som leder bort fukt, så att svetten efter en vallning inte kyler ner dig ännu mer.⁸

Varför vaknar man klockan tre? Nattsvettningar och sömn

När vallningarna kommer på natten kallas de nattsvettningar, och på många sätt är de svårast att leva med. Kroppstemperaturen sjunker naturligt lite på kvällen, och det är en del av det som hjälper oss att somna och sova vidare. I klimakteriet kan just den sänkningen, tillsammans med det smalare spannet, utlösa en vallning.⁹

Den snabba temperaturhöjningen väcker hjärnan, ofta med hög puls och en känsla av oro, och sedan kan det vara svårt att somna om. Därför känner så många kvinnor i klimakteriet igen sig i att vakna mitt i natten, ofta runt tre.⁹ När sömnen bryts upp natt efter natt drabbas både djupsömnen och drömsömnen, och det är en av de främsta orsakerna till den hjärndimma, irritation och nedstämdhet som många känner under de här åren.¹

Hur länge håller vallningar på?

Länge trodde man att vallningar gick över på ett halvår eller ett par år. Den amerikanska studien SWAN, som har följt över 3 300 kvinnor genom klimakteriet i omkring 25 år, har ändrat den bilden. Hälften av kvinnorna hade täta vallningar i mer än 7,4 år. För dem vars vallningar började tidigt, medan mensen fortfarande kom, låg medianen på nästan 12 år (11,8).¹⁰

Forskarna såg också fyra tydliga mönster i hur vallningarna kommer och går:¹¹

Det betyder också att det är helt normalt att ha värmevallningar efter klimakteriet, flera år efter sista mensen. Mer om klimakteriets olika faser kan du läsa i vår guide till klimakteriet.

Vad händer vid kirurgiskt klimakterium?

Om båda äggstockarna opereras bort, till exempel på grund av endometrios, cancer eller en ärftlig risk som en BRCA-mutation, kommer klimakteriet över en natt. Produktionen av östrogen och progesteron upphör direkt, och kroppens totala produktion av testosteron halveras. Vallningarna kan börja inom några dagar efter operationen.¹²

Till skillnad från det naturliga klimakteriet, där besvären för de flesta så småningom klingar av, brukar de ligga kvar på en hög nivå utan behandling. Sker operationen före 45 års ålder ökar också risken för benskörhet, hjärt-kärlsjukdom och försämrat minne och tankeförmåga, och därför rekommenderas i regel östrogenbehandling fram till omkring 51 års ålder, om det inte finns medicinska skäl emot.¹² Står du inför en sådan operation är det värt att ta upp med din gynekolog i god tid.

Kan vallningar säga något om hjärtat?

Länge sågs vallningar som enbart en fråga om livskvalitet. I dag ser forskningen dem allt oftare som en tidig signal om hur blodkärlen mår.¹³ I studier har kvinnor med täta vallningar sämre funktion i blodkärlens innersta lager, oberoende av ålder, vikt och rökning.¹³ I SWAN hade kvinnor vars täta vallningar höll i sig över tid 50 till 77 procent högre risk att senare drabbas av hjärt-kärlsjukdom,¹⁴ och i en sammanställning av data från över 23 000 kvinnor var det framför allt kraftiga vallningar som hängde ihop med högre risk.¹⁵

Ett samband säger inget säkert om vad som händer i det enskilda fallet. Men har du haft kraftiga vallningar under lång tid är det ett bra skäl att be vårdcentralen kontrollera blodtryck, blodfetter och blodsocker.¹³

Vad hjälper mot vallningar?

Vad som passar dig beror på hur besvärande vallningarna är, hur gammal du är och din egen hälsohistoria. För många kommer man långt med några förändringar i vardagen.

Svalt sovrum, lager på lager och andra vardagsknep

Många kvinnor upplever att små förändringar gör vallningarna lättare att hantera. Klä dig i lager som är lätta att ta av och på, gärna i naturmaterial som andas, och välj ett tunnare täcke utan syntetfiber. Håll en lite svalare temperatur hemma, och särskilt i sovrummet. Regelbunden träning där du blir ordentligt svettig kan hjälpa kroppen att hantera svettningarna bättre, och att dra ner på stress, kaffe, alkohol och socker, och att sluta röka, kan minska hur ofta och hur kraftigt vallningarna kommer.

Påverkar vallningarna din sömn eller din vardag mycket är det också värt att söka hjälp, i stället för att bita ihop.

Hormonbehandling

Menopausal hormonbehandling (MHT) är fortfarande den medicinska behandling som har bäst effekt mot vallningar. Den ersätter östrogenet som kroppen slutat bilda, och då kommer bromsen på de överaktiva nervcellerna tillbaka.¹⁶ För kvinnor under 60 år, eller inom 10 år från sista mensen, är den oftast förstahandsvalet, om det inte finns skäl emot. Sådana skäl kan vara tidigare hormonkänslig bröst- eller livmodercancer, hjärtinfarkt, stroke eller en ärftligt hög risk för blodpropp.¹⁶

KBT och hypnos

Två behandlingar utan läkemedel har så pass bra stöd i forskningen att The Menopause Society rekommenderar dem.¹⁶ KBT anpassad för klimakteriet minskar inte nödvändigtvis antalet vallningar, men gör att de stör betydligt mindre i vardagen och förbättrar sömnen.¹⁷ I en studie minskade hypnos de självrapporterade besvären av vallningar med 80 procent.¹⁸

Kosttillskott i klimakteriet

HORMONES & ME är utvecklad för kvinnor i förklimakteriet och klimakteriet, som ett dagligt stöd för kroppen under den här perioden. Den innehåller bland annat vitamin B6, som bidrar till att reglera hormonaktiviteten och till att minska trötthet och utmattning, och magnesium, som också bidrar till minskad trötthet och utmattning. När svettningarna bryter upp nätterna är det ofta tröttheten dagen efter som märks mest.

HORMONES & ME rekommenderas inte under graviditet eller amning, eller för personer under 18 år. Har du en sköldkörtelsjukdom, lever- eller njursjukdom, eller tar läkemedel, prata med din läkare innan du börjar. Kosttillskott är ett komplement till en varierad kost och en hälsosam livsstil och kan aldrig ersätta dem.