Vad är IBS och när ska jag vara orolig? En läkares syn på saken.
CYCLE SYNC • Long Read • Nutrition
1 av 5 personer kommer att ha IBS. Varför får så många människor denna åkomma, och när bör du söka hjälp för dina matsmältningsbesvär? Dr. Elisabeth Nordvall förklarar.
Vilka är symptomen på IBS?
Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en vanlig gastrointestinal störning som påverkar tjocktarmen. Det är ett kroniskt tillstånd karakteriserat av en grupp symptom som kan variera från person till person.
Några av de vanligaste symptomen inkluderar:
Buksmärta och obehag
Förändringar i tarmvanor
Uppblåsthet och gas
Slem i avföringen
Brådskande behov av att gå på toaletten
Det är viktigt att notera att IBS är en funktionell gastrointestinal störning, vilket innebär att det inte finns några strukturella avvikelser i matsmältningssystemet.
Vad orsakar IBS?
Den exakta orsaken till IBS är inte fullständigt förstådd, men faktorer som genetik, onormala muskelkontraktioner i tarmarna, psykologisk stress, nervsignaler, inflammation, antibiotikabruk, bakterieöverväxt och förändringar i tarmmikrobiotan kan bidra till utveckling av IBS.
När ska jag söka hjälp?
Om du är orolig över dina symtom bör du alltid kontakta din läkare. Om du har blod i avföringen, oförklarliga förändringar i dina tarmvanor eller buksmärta bör du alltid rådfråga din läkare. De kommer sannolikt att genomföra en fysisk undersökning och eventuellt ta ett avföringsprov, blodprov eller genomföra en koloskopi eller i vissa fall en övre endoskopi.
Hur diagnostiseras IBS?
IBS diagnostiseras baserat på närvaron av karakteristiska symptom och uteslutning av andra matsmältningsstörningar. Det är ett kroniskt tillstånd, men symptomen kan ofta hanteras genom kostförändringar, stresshantering, medicinering och livsstilsmodifieringar.
Om du upplever ihållande matsmältningsbesvär, se till att prata med din läkare.
Hur kan jag hantera mina symptom?
Behandling för Irritable Bowel Syndrome (IBS) innefattar oftast en kombination av kost- och livsstilsförändringar, mediciner och stresshantering. Det är viktigt att notera att effekten av behandlingar kan variera från person till person, och det kan ta tid att hitta det mest lämpliga tillvägagångssättet. Här är några vanliga strategier:
Dietförändringar:
Fiber: Gradvis ökning av intaget av kostfiber, särskilt lösliga fiber som finns i frukt, grönsaker och havregryn. Att lägga till psylliumskal i din kost eller en skopa PREBIOTIC BLEND kan hjälpa till att normalisera avföringsfrekvensen.
Låg-FODMAP-diet: Vissa personer upplever lindring genom att följa en låg-FODMAP-diet, vilket innebär att minska intaget av vissa jäsningsbara kolhydrater. Det är viktigt att följa en FODMAP-diet med hjälp av en professionell kostrådgivare eftersom denna diet fokuserar på att begränsa livsmedel, och det kan vara till hjälp att bli vägledd genom både denna process och likaså återinförandet av livsmedel efteråt.
Probiotika:
Probiotika, dvs ”goda” bakterier, kan hjälpa till att förbättra tarmhälsan. De finns i vissa livsmedel (som kefir eller surkål) och i vår bästsäljare FOR RELIEF.
Mediciner:
Antispasmodiska läkemedel: Dessa kan hjälpa till att minska muskelspasmer i tarmarna och lindra buksmärta. Vissa människor finner lindring från pepparmyntsolja, som också har visats minska spasmer i tjocktarmen.
Läkemedel mot diarré: Om diarré är ett dominerande symptom kan läkemedel för att sakta ner tarmrörelserna rekommenderas av din läkare.
Laxermedel: För de med förstoppning kan vissa laxermedel föreslås av din läkare, även om långvarig användning inte rekommenderas.
Serotoninmodulatorer: Läkemedel som påverkar serotoninhalten i tarmarna kan hjälpa till att reglera tarmfunktionen.
Mental hälsa:
Rådgivning eller KBT kan vara gynnsamt för att hantera stress och ångest.
Livsstilsförändringar:
Regelbunden motion och tekniker för att minska stress, som mindfulness eller yoga, kan bidra till symtomlindring.
FOR RELIEF PR.Nº1
Dr Elisabeth Nordvall, Läkare
Dr Elisabeth Nordvall har en MSc i epidemiologi från Imperial College och en M.D. från Lunds universitet. Hon är specialist i internmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset.